|
Halloween, eller egentligen All Hallows Even som betyder alla helgons afton, är namnet på allhelgonaafton, den 31 oktober, i anglosaxiska  (engelskspråkliga) länder.
Alla själars dag
År 731 införde den katolska kyrkan alla helgons dag (All Saints day), den 1 november, som en fest för de helgon som inte hade egna dagar i almanackan. Dagen var också tänkt som en ersättning för Samhain. Men den nya helgdagen lyckades inte utrota det folkliga firandet. På 1000-talet gjorde kyrkan ett nytt försök att utrota Samhain genom att även införa alla själars dag (All Souls day) den 2 november. En dag då de levande skulle be för de dödas själar.
Trick or treat
Man lyckades alltså inte i sina strävanden att utplåna det hedniska firandet och Halloween fortlevde som en blandning av hedniskt och kristet. Och det var som sådan den introducerades i USA på 1840-talet dit den kom med irländska invandrare såväl protestanter som katoliker. I USA utvecklades festen sedermera till en populär barntradition med maskerat tiggeri ”trick or treat”, ett omtyckt tillfälle för barnen att skämta med de vuxna.. Barnen klär ut sig till spöken, prinsessor,
benrangel och liknande och går runt och tigger godis i grannskapet. Om de inget får hotar de med straff av olika slag, till exempel tomatkastning mot dörrar och fönster. Till festen hör också att man dekorerar sina hus och trädgårdar med utskurna, ljusförsedda pumpor, kålrotens efterträdare i USA. Nu för tiden firas Halloween med utklädning också bland vuxna och i New York ordnas en Halloweenparad, där artsister, konstnärer och designers deltar tillsammans med ”vanliga” New Yorkbor.
Välkända svenska symboler
De olika inslagen i Halloweenfirandet – tankar och symboler kring döden, maskerat tiggeri, utkläd
sel, fest och upptåg, även en upplyst rova eller
kålrot – är väl kända i svensk sedehistoria. Trots detta uppfattas Halloween av en del som mycket utländskt och främmande. Antagligen för att man inte känner igen elementen i den här tappningen eller att de dyker upp vid ”fel” tidpunkt. Att klä ut sig till oigenkännlighet och gå omkring och skämta skrämmas är någonting vi sysslat med åtminstone sedan vikingatiden. I en skriftlig källa från 900-talet beskriver den bysantinske kejsaren i Konstantinopel hur de nordiska vikingarna i hans livgarde kommer in utklädda och uppträder under julen. Iförda olika sorters masker och klädda i pälsar med håren utåt lever de om och för oväsen med sina sköldar. Utmärkande för Norden är att upptågsmakeriet var förlagt kring jul. Olika former av julbocksupptåg, stjärngossespel och Knutsfirande har förekommit långt fram i tiden och gör det i viss utsträckning ännu.
|
- Lorem ipsum dolor sit amet, consec tetuer adipiscing elit. Integer hendrerit tortor a nulla nonummy interdum.
- Sed dignissim egestas enim. Aliquam eget nisi tincidunt tellus pretium iaculis. Fusce non tellus.
- Mauris sem. Integer elementum accum san nibh. Nunc turpis turpis, molestie ac, congue sit amet, faucibus quis.
- Purus. Maecenas pretium, nibh sed vulputate commodo, quam lectus condimentum lacus.
- Dictum tempus dolor ipsum id erat. Morbi convallis posuere nisl.
|
